Jag blir förvånad om någon orkar läsa det här, men nu börjar mina känslor och tankar koka över fullständigt. Så ni som tar åt er av det här kan ju börja fundera och tänka efter lite.

1. Fjortisar på alla sätt och vis
Det är helt seriöst något av det äckligaste jag vet! Ni kan ju bara ana hur äcklad jag blir av någon som kallar mig fjortis.. Först och främst språket, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. "Hewj tvilling :$ jag ska tieep suwpa mig asfull i helwgen, guuuh asså!" Sen de som ritar morrhår (eller vad det nu ska likna) i ansiktet ska vi nog inte ens nämna. Jag såg en tjej häromdagen som har varit hur söt som helst, som nu hade kilovis av smink som jag hade kunnat hyvla av, believe me. Eller alla de småtjejer som åker till björket varje gång med bara ett vanligt kort linne och strular upp varje snygg kille de kommer åt. Helt allvarligt, ska det fortsätta såhär så kommer jag skämmas för att jag är svensk.

2. Människor som överdriver så de nästan skiter ner sig
"Jag är så jävla fet, jag måste banta!" har blivit nästintill en vana att höra i min vardag. Alltså snälla.. Jag ska vara ärlig först och främst och säga att jag klagar också på min kropp ibland, att jag skulle vilja ha större ben eller vara kortare o.s.v. Men jag är faktiskt riktigt nöjd med helheten, för komplex har vi väl alla. Men när människor som faktiskt är smala och normala sitter och säger att de är så jävla feta, vill jag rent ut sagt bara slå på käften (vilket jag gör ibland också!) Jag vet inte vad det har tagit åt folk, jag vet inte vart världen är påväg, men vem har fått ordet fetma att sjunka så fruktansvärt lågt? Alla jag känner, alla, är fina på sitt vis, både utvändigt och invändigt, tro mig.

3. Otrohet
Rent ut sagt förstår jag inte hur otrogna människor tänker, inte för fem öre! Hur kan man säga att man älskar en person och bara låtsas, medan man går bakom ryggen på honom/henne? Hur har man hjärta till att göra så? Och om man nu tvunget ska hålla på med någon annan, varför inleda ett förhållande med en helt annan person då? Det sårar ju bara alla i slutändan. Jag har pojkvän som jag fullkomligt älskar, sen snart 20 månader tillbaka och jag hade aldrig kunnat svika honom på det sättet. Varför? Kärlek kallas det!

4. Droger
Droger, cigaretter, alkohol i mängder... Det här gör mig arg, ledsen och besviken. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja så jag gör det här kortfattat. Först och främst ska jag säga att jag har inget emot folk som festar överhuvudtaget, bara de gör det med måtta. Jag tycker själv cider är gott och så, men när folk helt plötsligt börjar röka hit och dit och vissa ska ju börja knarka och jag vet inte vad. Det förstör så fruktansvärt mycket! Jag kanske är mesig, töntig eller allt man kan kalla det, men när ska folk inse allvaret? Människor super ner sig totalt så de inte vet vad de heter och plötsligt bara däckar någonstans. Folk som kommer till en fest och är helt borta efter en timme. Folk som ligger och spyr i ett hörn som alla får ta hand om. Folk som bara röker för att det är häftigt. Hur många gånger har man inte hört "Nej, gott är det inte, men det är ju coolt att röka". Ursäkta, men var är det coola? Om man nu tycker det är så himmelskt gott och verkligen vill det, fine by me, men inte när man gör det för att vara häftig.. Snälla!

4. Skitsnack
Så många gånger jag hört att någon har snackat skit bakom min rygg, så många gånger jag har tvekat på vad jag ska göra med en vän, eller en såkallad vän.. Var lönar sig skitsnack någonstans? Många snackar mycket bara för att bli omtyckta, men hur kan bli omtyckt om man bara låtsas mot sina vänner och snackar om allt och alla? Jag sitter inte och snackar skit om mina vänner, för jag är kompis med de människor som jag tycker om, som jag trivs med. Mina vänner gör mig glada och jag står för varenda liten vän jag har. Men när folk säger så dumma saker om sina till och med bästa vänner, då vet man inte riktigt vem man ska lita på.
Skärp er förfan!

5. Folk som försöker passa in
Jag kan inte säga att jag hatar dom, men jag tycker faktiskt synd om dom. Jag har full förståelse för människor som är osäkra inför nya, för vem är inte nervös när de träffar nytt folk? Men när folk ändrar sig hela tiden beroende på vilka den umgås med då har det gått över gränsen! Jag blir så ledsen att se när mina vänner gör så. När folk jag känner på djupet, ändrar sig mitt framför ögonen på mig på grund av umgänget.
Var er själva och lys som den stjärna ni egentligen är! Ni är trots allt finast så..